﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2970
Titel Ordlista: begrepp inom statistiken
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2016
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation SCB
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE anställda
svFK Denna kategori består av underkategorierna fast anställda och tidsbegränsat anställda.
enTE employees

svTE arbetslösa
svFK Denna grupp består av personer som inte var sysselsatta den undersökta veckan och som har sökt och kunnat ta ett arbete. Gruppen arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta under den undersökta veckan eller börja inom 14 dagar från den undersökta veckans slut.
enTE unemployed

svTE asylsökande
svDF utländsk medborgare som ansökt om asyl i Sverige men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller migrationsdomstol
svAN Den som är asylsökande är inte folkbokförd i Sverige. Det är först om och när den asylsökande får uppehållstillstånd och har blivit folkbokförd som personen ingår i SCB:s officiella befolkningsstatistik.
enTE asylum seeker

svTE befolkningstäthet
svDF mått på hur tätt befolkat ett geografiskt område är
svAN Befolkningstätheten räknas fram som kvoten mellan ett områdes folkmängd och dess areal. Den vanligaste enheten är antal invånare per kvadratkilometer.
enTE population density

svTE BNI
svSYTE bruttonationalinkomst
svDF summan av alla inkomster till inhemska enheter, dvs. företag, organisationer eller privatpersoner, i ett land
svAN BNI är summan av BNP minus s.k. primära inkomster (t.ex. löner, räntor och drifts­över­skott) som inhemska företag och hushåll betalar till utländska företag och hushåll plus primära inkomster som inhemska företag och hushåll tar emot från utlandet.
   Brutto innebär att kapitalförslitning medräknas i förädlings­värdet, dvs. den del av driftsöverskottet som ska användas för ersättning av fasta tillgångar som förslitits.
enTE gross national income
enSYTE GNI

svTE BNP
svSYTE bruttonationalprodukt
svDF värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land eller en region för användning till konsumtion, export och investering under en period, vanligtvis ett år eller ett kvartal
svAN Bruttonationalprodukten (BNP) kan beräknas på tre sätt: baserat på produktion, användning eller inkomst.
    BNP baserat på produktion är summan av förädlings­värden brutto för de olika institut­ionella sektorerna i alla branscher plus produkt­skatter minus subventioner.
    BNP baserat på användning är summan av: värdet av inhemska organisa­tioners och hushålls användning av varor och tjänster (faktisk konsumtion och brutto­investering) plus export av varor och tjänster minus import av varor och tjänster.
    BNP baserat på inkomster är summan av användning i national­räken­skapernas konton för den totala ekonomins inkomstbildning, det vill säga löner och sociala avgifter, skatter minus subventioner på produktion och import, drifts­överskott brutto och sammansatt förvärvs­inkomst för den totala ekonomin.
   Brutto innebär att kapitalförslitningen räknas med i förädlingsvärdet. Kapitalförslitningen är den del av driftsöverskottet som ska användas för ersättning av de fasta tillgångar som har förslitits.
enTE gross domestic product
enSYTE GDP

svTE civilstånd
svFK Det finns sju olika typer av civilstånd: ogift, gift, skild, änka/änkling, registrerad partner, separerad partner samt efterlevande partner.  Sambo ingår inte som civilstånd. Redovisningen av en persons civilstånd utgår från hur den personen är registrerad i folkbokföringen.
   Den 1 maj 2009 trädde en könsneutral äktenskapslag i kraft som upphävde partnerskapslagen. Efter den 1 maj 2009 kan man inte längre registrera partnerskap i Sverige. De som däremot var det innan 1 maj 2009 kan fortfarande ha kvar den gamla registreringen. Man kan om man vill omvandla sitt partnerskap till äktenskap.
enTE civil status

svTE COFOG
svFK En internationell klassifikation där offentliga sektorns utgifter grupperas efter dess ändamål.
enTE COFOG
enSYTE Classification of the Functions of Government

svTE COICOP
svFK En internationell klassifikation där hushållens konsumtion grupperas efter dess ändamål.
enTE COICOP
enSYTE Classification of Individual Consumption by Purpose

svTE ej i arbete
svFK Denna kategori består av grupperna sysselsatta frånvarande hela veckan och arbetslösa samt kategorin ej i arbetskraften.
svRETE arbetslösa, ej i arbetskraften, sysselsatta frånvarande hela veckan
enTE not at work

svTE ej i arbetskraften
svFK Denna kategori består av de personer som varken tillhör kategorin sysselsatta eller kategorin arbetslösa.
enTE not in the labour force

svTE Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
svSYTE ENS
svFK ENS 2010 (Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet, 2010) – på engelska, ESA 2010 (European System of National and Regional Accounts 2010) – är den europeiska versionen av SNA 2008, men med egna tillämpningar. Det är en förordning enligt vilken alla medlemsländer ska beräkna sina nationalräkenskaper. Nya ENS/ESA-förordningen har beteckningen 549/2013. Alla EU-medlemsländer har publicerat nationalräkenskaper enligt den uppdaterade förordningen senast under september månad 2014. 
enTE European System of National and Regional Accounts
enSYTE ESA
enSYTE European System of Accounts

svTE export
svFK Export av varor och tjänster består av försäljning, byte eller gåva mellan inhemska och utländska företag eller andra aktörer. I regel innebär export att inhemska företag eller andra aktörer levererar varor eller tjänster till utländska företag eller andra aktörer.
   Export av varor kan ske utan att dessa någonsin har funnits på svenskt territorium. Detta inträffar i de fall varorna har producerats och sålts av svenska dotterbolag utomlands men där handelsmarginalen tillfaller ett svenskt moderbolag.
svRETE import
enTE export

svTE faktiskt arbetad tid
svFK Antalet timmar som personen arbetade den undersökta veckan.
enTE time actually worked

svTE fast anställda
svFK Denna grupp består av personer med tillsvidareanställning.
enTE permanent employees

svTE fast bruttoinvestering
svDF anskaffning av materiella eller immateriella tillgångar som ska användas upprepade gånger (under minst ett år) i produktionsprocessen
svAN Brutto innebär att även det kapital som förslits ersätts. En bruttoinvestering kan exempelvis bestå av maskiner, byggnader och anläggningar. Bruttoinvesteringen kan även vara materiell eller immateriell; ett datorprogram är ett exempel på en immateriell investering.
enTE gross fixed capital formation

svTE fasta priser
svDF värdet i en annan periods pris
svAN Med fasta priser är det lättare att jämföra priser mellan olika tidsperioder eftersom påverkan av inflationen är bortrensat.
enTE constant prices

svTE flyttning
svDF händelse som innebär att en person byter bostad och att detta registreras i folkbokföringen
svAN Statistiken över flyttningar delas upp beroende på flyttningens riktning: inflyttningar (till en viss bostad) och utflyttningar (från en viss bostad). Flyttningar kan ske både inom ett land (inrikes flyttningar) och mellan länder (utrikes flyttningar).
   Antalet flyttningar och antalet personer som flyttat kan skilja sig åt eftersom en person kan byta bostad mer än en gång under en viss period.
svEX Om en person flyttar från Malmö till Göteborg räknas det i statistiken för Göteborg som en inrikes inflyttning och för Malmö som en inrikes utflyttning. Om personen istället flyttar från Malmö till Köpenhamn räknas det som en utrikes utflyttning (utvandring).
enTE migration

svTE flyttningsnetto
svFK Flyttningsnetto är skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer under en viss tidsperiod till och från ett visst område. Det är alltså antalet inflyttade minus antalet utflyttade. Värdet kan vara positivt eller negativt. Om värdet är positivt talar man om ett flyttnings­över­skott, vilket innebär att fler personer har flyttat in i ett område än ut. Om värdet är negativt talar man om ett flyttningsunderskott; vilket innebär att färre personer har flyttat in i ett område än ut.
svEX Flyttningsnettot för Örebro kommun år 2011 var 1 013 personer. Under året flyttade 7 202 personer in och 6 189 personer flyttade ut. Det var alltså ett flyttningsöverskott på 1 013 personer år 2011.
enTE net migration

svTE folkbokföringen
svDF det grundläggande registret över Sveriges befolkning
svAN I folkbokföringen finns uppgifter om Sveriges invånare: vilka som bor i Sverige, var de bor, deras medborgarskap och födelseland samt civilstånd. I folkbokföringen finns även uppgifter om födslar och dödsfall. Folkbokföringen ligger till grund för den officiella befolkningsstatistiken. Vem som ska vara folkbokförd och var i Sverige en person ska vara folkbokförd regleras i folkbokföringslagen SFS 1991:481. Enligt huvudregeln i folkbokföringsförordningen skall en person anses vara bosatt där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila.
enTE population registration

svTE folkmängd
svDF antalet personer som finns folkbokförda vid en viss tidpunkt, inom ett visst område
svAN Folkmängden är synonymt med antalet invånare i ett visst område. I folkmängden ingår alla invånare oavsett medborgarskap. Asylsökande ingår inte i folkmängden.
enTE number of inhabitants

svTE folkökning
svUPTE justeringspost
svDF mått på folkmängdens förändring för en viss region under en viss period
svAN Period kan avse år, kvartal, månad med mera.
   Folkökningen för ett visst år beräknas som skillnaden mellan folkmängden den 31 december det året och den 31 december året innan. Folkökningen kan vara positiv eller negativ.
   Det finns ett alternativt beräkningssätt. Folkökningen beräknas då år t genom: antal födda år t - antal döda år t + antal inflyttningar år t &#x2212; antal utflyttningar år t + justeringspost.
   Angående justeringsposten: SCB hämtar uppgifter om folkmängd, födda, döda och flyttningar från folkbokföringen på Skatteverket. Ibland finns en differens mellan årets folkmängd och föregående års folkmängd + födelseöverskott + flyttningsnetto under året. Differensen kallas för justeringspost. Justeringsposten består av levande födda, döda eller in- och utflyttningar som registrerats under perioden men avser någon tidigare period. Dessa händelser påverkar den utgående folkmängden och därigenom folkökningen.
enTE population increase

svTE födda
svSYTE levande födda
svDF barn som fötts levande i Sverige och där modern vid tiden för barnets födelse var folkbokförd, eller där fadern var folkbokförd och angiven som vårdnadshavare
svAN Barn som föds i Sverige och vars föräldrar är asylsökande eller tillfälliga besökare räknas inte som födda i statistiken.
   Numera används främst termen födda, men ibland redovisas både levande födda och dödfödda. I äldre publikationer delades ofta födda upp på levande födda och dödfödda.
enTE births
enSYTE live births

svTE födelseöverskott
svSYTE födelsenetto
svDF differensen mellan antal levande födda och antal döda under en viss period
svAN Födelseöverskottet är positivt om det föds fler barn än antal personer som dör under en viss period och negativt om färre barn föds än antal personer som dör.
enTE birth surplus

svTE förädlingsvärde
svDF nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion
svAN Genom summering kan man beräkna förädlingsvärdet för en hel sektor, region eller nation. Summan av alla förädlingsvärden plus nettot av produktskatter eller subventioner plus ev. ofördelade poster, utgör BNP baserat på produktionen.
enTE value added

svTE i arbete
svUPTE fri yrkesutövare
svFK Denna kategori består av sysselsatta personer som har utfört något arbete. Med ”utfört något arbete” menas att under den undersökta veckan ha arbetat minst en timme, antingen som avlönad arbetstagare, egen företagare (inklusive s.k. fria yrkesutövare) eller oavlönad medhjälpare i ett företag som tillhör personens make eller maka eller en annan medlem av samma hushåll.
enTE at work

svTE i arbetskraften
svFK Denna kategori består av underkategorierna sysselsatta och arbetslösa.
svRETE arbetslösa, sysselsatta
enTE in the labour force

svTE icke-marknadsproducenter
svDF producenter av varor och tjänster för egen slutlig användning eller för leverans till priser som inte är ekonomiskt signifikanta
svRETE marknadsproducenter
svAN Det är huvudsakligen offentliga verksamheter som hör till denna kategori.
enTE non-market producers

svTE import
svFK Import av varor och tjänster består av försäljning, byte eller gåva mellan inhemska och utländska företag eller andra aktörer. Import innebär motsatsen till export, dvs. svenska företag eller andra aktörer tar emot varor eller tjänster från utländska aktörer efter betalning (som regel).
svRETE export
enTE import

svTE inflyttningsland
svDF land som en person flyttar till vid utvandring från Sverige
svRETE utvandring
svAN I SCB:s statistik är inflyttningslandet det land dit en person har utvandrat från Sverige.
svEX Om en person flyttar från Sverige till Finland är inflyttningslandet Finland.
enTE immigration country
enSYTE country of destination

svTE inrikes flyttning
svUPTE inrikes utflyttning
svUPTE inrikes inflyttning
svDF flyttning inom Sverige, och som medför förändrad folkbokföringsadress
svAN En inrikes flyttning är både en inrikes utflyttning och en inrikes inflyttning. Om en person flyttar från Göteborg till Malmö räknas det som en inrikes utflyttning från Göteborg och en inrikes inflyttning till Malmö.

svTE insatsförbrukning
svDF sammanlagt värde av de varor och tjänster som används i produktionsprocessen
svAN Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen. Fasta tillgångar, som maskiner och byggnader, ingår inte i insatsförbrukningen. Insatsförbrukningen utgör en del i nationalräkenskapernas produktionskonto. Om man från produktionsvärdet drar av insatsförbrukningen så erhålls förädlingsvärdet.
svRETE förädlingsvärde, produktionsvärde
enTE intermediate consumption

svTE institutionell sektor
svFK En institutionell sektor är en grupp av företag som har liknande ekonomiskt beteende. Varje företag eller hushåll kan bara tillhöra en institutionell sektor. I Sverige finns följande institutionella sektorer: finansiella företag, icke finansiella företag, offentlig sektor, hushåll och hushållens icke‑vinstdrivande organisationer.
enTE institutional sector

svTE invandring
svSYTE immigration
svDF varaktig flyttning till Sverige från ett annat land, och som registreras i folkbokföringen
svAN Grundregeln för att en flyttning ska anmälas till folkbokföringen är att den som flyttar ska ha för avsikt att bosätta sig i Sverige under minst ett år, men folkbokföringslagen (1991:481) tillåter vissa undantag.
   Invandring är oberoende av medborgarskap. Även svenska medborgare som flyttar till Sverige efter några års bosättning utomlands ingår därför i statistiken över invandringar.
   Invandringar betraktas precis som flyttningar som antal händelser och inte som antal personer. Men eftersom antalet personer som under ett år invandrar mer än en gång är mycket litet är det i princip ingen skillnad mellan antalet invandringar och antalet personer som invandrat.
   Asylsökande har under utredningsprocessen inte uppehållstillstånd och är heller inte folkbokförda. De ingår därför inte i befolkningsstatistiken utan tas med först när de blir folkbokförda.
enTE immigration

svTE invandringsöverskott
svSYTE invandringsnetto
svDF differensen mellan antalet invandringar och antalet utvandringar under en viss period
svAN Invandringsöverskottet är positivt om det skett fler invandringar än utvandringar och negativt om det skett färre invandringar än utvandringar.
   Antalet flyttningar och antalet personer som flyttar kan skilja sig åt eftersom det i folkbokföringen går att registrera att en person invandrat eller utvandrat mer än en gång under en period. I praktiken visar invandringsöverskottet dock alltid differensen mellan antalet personer som invandrat och antalet som utvandrat.
enTE immigration surplus
enSYTE net immigration

svTE kapitalförslitning
svDF värdet av fasta tillgångar (maskiner, byggnader och annat) som förslitits under en viss period
svAN Förutom vad som förslitits genom normal användning inräknas även vad som försvunnit genom skador av olika slag.
   De fasta tillgångarna anskaffas genom investering.
   En del i bruttoinvesteringen utgörs av ersättning för kapitalförslitning, en annan del avser utökningen, netto, av de fasta tillgångarna.
svRETE fast bruttoinvestering
enTE consumption of fixed capital

svTE konsumtion
svDF utgifter för varor och tjänster för tillfredsställelse av individuella eller kollektiva behov
svAN Konsumtionen är avgränsad mot företagens förbrukning av varor och tjänster, som ju används i en produktionsprocess. Den är också avgränsad mot anskaffning av tillgångar genom investering. Hushåll, offentliga sektorn och hushållens icke vinstdrivande organisationer konsumerar.
enTE consumption

svTE lagerinvestering
svDF sammanlagt värde (netto) av de varor som lagts till lager under en viss tidsperiod
svAN Lagerinvesteringen kan vara positiv eller negativ. Positiv lagerinvestering innebär att ett företag bygger upp sitt lager. Negativ lagerinvestering innebär att ett företag tar ut varor ur lagret för leverans eller egen användning.
enTE inventory investments
enSYTE inventory changes

svTE latent arbetssökande
svFK Denna grupp består av personer i kategorin ej i arbetskraften som velat och kunnat arbeta den undersökta veckan men inte sökt något arbete.
svRETE ej i arbetskraften
enTE latent job seekers

svTE löpande priser
svDF det nominella värdet, utan hänsyn till värdeförändringar på grund av inflation
svAN Värdet i löpande pris är priset när transaktionen äger rum. I statistiska sammanhang innebär det normalt det genomsnittliga priset för en viss period, t.ex. ett år, ett kvartal eller en månad.
enTE current prices

svTE marknadspris
svDF pris som gäller för säljare och köpare vid köptillfället
svAN Marknadspriset motsvarar det köparen faktiskt betalar vid köptillfället.
   I princip ska detta pris vara ekonomiskt signifikant, dvs. täcka in både kostnader och vinster.
   Marknadspriset är ett av de olika prisbegrepp som nationalräkenskaperna använder sig av. I de olika begreppen kan moms och andra produktanknutna skatter eller subventioner vara antingen medräknade eller exkluderade, liksom även handelsmarginaler och transportmarginaler eller produktionsanknutna skatter och subventioner. BNP anges till marknadspris, dvs. inklusive marginaler och de skatter som nämns ovan men exklusive subventionerna. Rabatter är fråndragna och eventuella räntor räknas inte med.
enTE market price

svTE marknadsproducenter
svDF producenter av i huvudsak marknadsprodukter, vilka säljs på marknaden till priser som är ekonomiskt signifikanta
svRETE icke-marknadsproducenter, marknadspris
svAN Producenter som inte är marknadsproducenter klassas som icke-marknadsproducenter.
enTE market producers

svTE medborgarskap
svDF rättsligt bindande förhållande mellan en stat och en person (medborgare) där förhållandet innebär fullständiga politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat
svAN Man blir normalt automatiskt svensk medborgare när man föds i Sverige eller blir adopterad av svenska föräldrar.
   Ett barn som föds utomlands av en mamma med utländskt medborgarskap och en pappa med svenskt medborgarskap blir svensk medborgare om föräldrarna gifter sig.
   Man kan också bli svensk medborgare genom att ansöka om det. De krav som en person måste uppfylla för att få svenskt medborgarskap är t.ex. att ha varit stadigvarande bosatt i Sverige i fem år (fyra år för nordiska medborgare).
   Inom befolkningsstatistiken redovisas endast ett medborgarskap för en person även om den person har fler än ett medborgarskap. I första hand redovisas det svenska medborgarskapet, sedan i fallande ordning medborgarskap i EES-länder, medborgarskap i länder utanför EES med vilka Sverige har socialförsäkringskonvention. Sist prioriteras övriga länder.
   Det mest påtagliga beviset på svenskt medborgarskap är ett svenskt pass.
enTE citizenship

svTE medelfolkmängd
svDF det genomsnittliga antalet personer i en viss befolkningsgrupp under en viss period
svAN Medelfolkmängden för ett visst år är vanligen medelvärdet av värdena på folkmängden vid detta års slut och vid det föregående årets slut. 
   Följande formel används för beräkning av medelfolkmängd (M):
   M = (P{sub}t{/sub}+P{sub}t{/sub}&#x2212;1)/2
 är folkmängden den 31/12 år t
 är folkmängden den 31/12 år t&#x2212;1
   Medelfolkmängden för en viss ålder kan beräknas efter uppnådd ålder (t.ex. 10-åringar) eller födelseår (t.ex. personer födda 2003).
   Medelfolkmängden för antalet 0-åringar beräknas som antalet födda under de båda åren dividerat med två.
svEX Den 31 december år 1 fanns 56 991 stycken 30-åriga kvinnor och den 31 december år 2 fanns 57 677 stycken 30-åriga kvinnor. Medelfolkmängden för 30-åriga kvinnor år 2 är då 57 334 personer ((57 677 + 56 991)/2).
enTE mean population

svTE medelålder
svDF den genomsnittliga åldern i en viss befolkningsgrupp vid en viss tidpunkt
svAN En persons ålder i befolkningsstatistiken baseras på födelseuppgifterna i personnumret. Vid beräkning av medelålder använder SCB ålder i dagar.
svEX Om det finns 5 personer i en viss befolkningsgrupp fördelade på 100, 300, 500, 700 och 900 dagar så beräknas medelåldern som summan av dessa personers åldrar dividerat med 5. Medelåldern för den här gruppen är alltså 500 dagar eftersom summan av deras åldrar är 2 500 (100 + 300 + 500 + 700 + 900) vilket delat med 5 är 500.
enTE average age

svTE NACE
svFK EU:s klassifikation över näringsgrenarna (branscherna). Den har sin svenska motsvarighet i SNI, som har NACE som bas.
svRETE Standard för svensk näringsgrensindelning
enTE NACE
frTE Nomenclature générale des activités économiques dans les Communautés européennes
GNGR f
frSYTE NACE

svTE naturlig folkökning
svSYTE födelseöverskottet
svDF antalet personer som folkmängden ökar (eller minskar) med från en tidpunkt till en annan beräknat endast på antalet födda och döda
svAN Den naturliga folkökningen beräknas som antalet födda minus antalet döda under en viss period. Om antalet döda överstiger antalet födda är den naturliga folkökningen negativ, det vill säga att det har skett en minskning. Naturlig folkökning kallas även födelseöverskottet.
enTE natural population growth

svTE person med svensk bakgrund
svDF person som är född i Sverige och som har minst en förälder som är född i Sverige
svAN Definitionen ändrades 2003; tidigare definierades en person med svensk bakgrund som en person som var född i Sverige med två föräldrar födda i Sverige.
enTE person of Swedish background

svTE person med utländsk bakgrund
svDF person som antingen är utrikes född, eller är född i Sverige och har två utrikes födda föräldrar
svRETE utrikes född
svAN Definitionen ändrades 2003 tidigare definierades en person med utländsk bakgrund som en person som själv var utrikes född eller född i Sverige med minst en utrikes född förälder.
enTE person of foreign background

svTE produktionsvärde
svUPTE produktionskonto
svDF sammanlagt värde av alla de varor och tjänster som produceras under viss tidsperiod
svAN Dessa varor och tjänster ska antingen göras tillgängliga för andra företag eller hushåll, hållas i lager eller användas av det egna företaget eller hushållet för slutlig användning.
   Produktionsvärdet ingår i nationalräkenskapernas s.k. produktionskonto. Om man från produktionsvärdet drar bort förbrukningen får man fram förädlingsvärdet.
svRETE insatsförbrukning, förädlingsvärde
enTE production value

svTE relativa arbetskraftstalet
svDF andelen av befolkningen som ingår i kategorin i arbetskraften
svRETE i arbetskraften
svAN Relativa arbetskraftstalet uttrycks i procent (%).
enTE relative labour force rate

svTE relativt arbetslöshetstal
svDF andelen av arbetskraften som ingår i kategorin arbetslösa
svRETE arbetslösa
svAN Relativt arbetslöshetstal uttrycks i procent (%).
enTE relative unemployment rate

svTE Standard för svensk näringsgrensindelning
svSYTE SNI
svFK SNI är en statistisk standard som används för att klassificera ekonomiska aktiviteter och dela in dem i näringsgrenar. SNI överensstämmer med den europeiska indelningen NACE. Den nu rådande standarden, SNI 2007, infördes i september 2011.
svRETE NACE

svTE summerad fruktsamhet
svSYTE summerade fruktsamhetstalet
svDF mått som anger hur många barn som en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period utifrån den vid tidpunkten för beräkningen gällande fruktsamheten i regionen
svAN Summerad fruktsamhet är summan av de åldersspecifika fruktsamhetstalen. Ofta redovisas antalet barn som 1 000 kvinnor förväntas föda.
enTE total fertility rate
enSYTE TFR

svTE sysselsatta
svFK Denna kategori består av underkategorierna i arbete och frånvarande sysselsatta hela veckan.
svRETE i arbete, sysselsatta frånvarande hela veckan
enTE employed

svTE sysselsatta frånvarande hela veckan
svFK Denna grupp består av personerna i kategorin sysselsatta som tillfälligt är borta från sitt arbete hela den undersökta veckan, t.ex. på grund av semester, sjukdom, ledighet för vård av barn, studier eller värnpliktstjänstgöring.
svRETE sysselsatta
enTE employed persons absent the entire week

svTE sysselsättningsgrad
svDF andelen av befolkningen som ingår i kategorin sysselsatta
svRETE sysselsatta
svAN Sysselsättningsgraden uttrycks i procent (%).
enTE employment rate

svTE SNA
svFK SNA är det internationellt överenskomna standardsystemet för nationalräkenskapernas kontosystem och underliggande teorier. Den nuvarande versionen av SNA är från 1993.
enTE SNA
enSYTE System of National Accounts

svTE säsongrensade och utjämnade data
svDF data där variationer normala för säsongen har rensats bort och som därefter utjämnats för att minska slumpfel och kortsiktiga variationer
RIFR Inget foge-s?/HNI

svTE tidsbegränsat anställda
svFK Denna grupp består av personer med vikariat, anställningsstöd, säsongsarbete, provanställning, objektsanställning, projektanställning eller någon annan form av tidsbegränsad anställning.
enTE temporary employees

svTE undersysselsatta
svFK Denna kategori består av personer som är sysselsatta men arbetar mindre än de skulle vilja och som kunnat arbeta mer den undersökta veckan. I gruppen ingår även personer som arbetar heltid.
svRETE sysselsatta
enTE underemployed persons

svTE utflyttningsland
svDF land som en person flyttar från vid invandring till Sverige
svRETE invandring
svAN Om en person flyttar från Finland till Sverige är utflyttningslandet Finland.
enTE emigration country

svTE utländsk medborgare
svDF person som innehar medborgarskap i ett annat land än Sverige
svAN Som utländsk medborgare räknas i SCB:s befolkningsstatistik en person som är folkbokförd i Sverige men som inte har svenskt medborgarskap.
enTE foreign citizen

svTE utrikes flyttning
svUPTE utrikes inflyttning
svUPTE utrikes utflyttning
svDF flyttning mellan Sverige och ett annat land
svAN I SCB:s statistik räknas en utrikes flyttning som en enda händelse, antingen en utrikes inflyttning (invandring) eller en utrikes utflyttning (utvandring). Detta beror på att SCB har Sverigeperspektiv.

svTE utrikes född
OKGR subst.
svDF person som är bosatt i Sverige men är född i ett annat land
svAN Det finns vissa undantag där personer inte räknas som utrikes födda trots att de fötts i ett annat land än Sverige. Detta regleras i folkbokföringslagen (1991:481). Ett viktigt sådant undantag är barn till asylsökande i Sverige som inte är folkbokförda i Sverige. Dessa barn registreras som regel i det svenska befolkningsregistret först när föräldrarna beviljas uppehållstillstånd och kan folkbokföras. I statistiken blir då barnens födelseland Sverige även om de är födda i ett annat land. 
enTE foreign born
OKGR subst.

svTE utvandring
svSYTE emigration
svDF varaktig flyttning från Sverige till ett annat land, och som registreras i folkbokföringen
svAN Grundregeln är att man ska ha för avsikt att bosätta sig utomlands under minst ett år. Folkbokföringslagen (1991:481) tillåter dock vissa undantag.
   Utvandring betraktas precis som flyttningar som antal händelser och inte som antal personer. Men eftersom antalet personer som under ett år utvandrar mer än en gång är mycket litet är det i princip ingen skillnad mellan antalet utvandringar och antalet personer som utvandrat.
enTE emigration

svTE vanligen arbetad tid
svFK Vanligen arbetad tid betyder den överenskomna arbetstiden som en person har.
enTE usual working time

svTE volymförändring
svDF förändring under en viss tidsperiod, eller jämfört med annan tidsperiod, rensad för  prisutveckling
svAN Volymförändring mäts i fasta priser och anges i procent, t.ex. säger man att BNP steg med 1,2 procent jämfört med samma period föregående år.
svRETE fasta priser
enTE change in volume

svTE åldersspecifikt fruktsamhetstal
svDF mått som anger antalet levande födda barn av kvinnor i en viss ålder i relation till det totala antalet kvinnor i samma ålder

svTE återstående medellivslängd
svDF den för varje ålder genomsnittliga återstående livslängden för en person som nått denna ålder, enligt den dödlighet som gäller för beräkningsperioden
svAN Beräkningen av den återstående medellivslängden baseras på medelfolkmängd, antal dödsfall och antal födda efter ålder och kön.
   Den återstående medellivslängden bygger inte på observationer av verkliga människors hela levnadsförlopp. Möjligheten att beskriva hur länge de barn som föds i år förväntas att leva är också begränsad.
enTE life expectancy

svTE bortfall
svDF hela samlingen av bortfallsobjekt med eller utan det partiella bortfallet inräknat
enTE non-response

svTE bortfallsobjekt
svDF observationsobjekt för vilket inte några användbara uppgifter har kunnat samlas in
svEX Anledningar till att observationsobjekt blir bortfallsobjekt kan vara att exempelvis en uppgiftslämnare är sjuk, inte går att kontakta, avstår från att lämna uppgifter eller att uppgifter av andra anledningar inte är möjliga att samla in.
svAN Skillnaden mellan bortfallsobjekt och partiellt bortfall: Observationsobjekt som det finns användbara uppgifter för, men som saknar vissa uppgifter, är inte bortfallsobjekt utan svarande med partiellt bortfall.
   Exempelvis har en person som ska lämna uppgifter till Partisympatiundersökningen (PSU) endast svarat på en fråga, och det är ”Är din make/maka/sambo anställd, lantbrukare eller företagare?”. I PSU behöver man veta på vilket parti personen kommer att rösta på för att uppgifterna ska gå att använda, eftersom partisympatin är den viktigaste uppgiften för undersökningen. Då denna viktigaste uppgift saknas är personen ett bortfallsobjekt, dvs. det finns inte tillräckligt många användbara uppgifter om personen. Personens uppgifter kommer därför inte att tas med i undersökningen.
   En annan person har i PSU svarat på den mest viktiga frågan ”Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval inom de närmaste dagarna?” samtidigt som svar saknas för några andra frågor. Denna person räknas då som svarande med partiellt bortfall eftersom personen har svarat på den viktigaste frågan, vilket gör att uppgifterna från de besvarade frågorna kommer att användas i undersökningen.
enTE non-response unit
enSYTE unit non-response

svTE intresseobjekt
svDF objekt i en intressepopulation
svRETE intressepopulation, målobjekt, observationsobjekt, urvalsobjekt

svTE intressepopulation
svDF population som statistikbeställaren önskar få beskriven, med hjälp av en statistisk undersökning innan hänsyn hunnit tas till hur pass svår eller dyr populationen i praktiken är att undersöka
svAN Relationen mellan intresse- och målpopulation: i en undersöknings första planeringsomgång bedöms om statistikbeställarens intressepopulation i praktiken går bra att studera till en rimlig kostnad.
   Om intressepopulation går bra att studera till en rimlig kostnad sammanfaller intresse- och målpopulation, dvs beställarens intressepopulation är den som studeras i undersökningen.
   Om intressepopulationen är svår eller dyr att undersöka inriktas undersökningen istället på att studera en liknande population som är lättare eller billigare att undersöka.

svTE målobjekt
svDF objekt som beskrivs i statistiken
svEX Exempel på målobjekt: aktieägarstatistiken är målobjekten aktieinnehaven, i Arbetskraftsundersökningarna är målobjekten de folkbokförda och i Grönytor i och omkring tätorter är markytor målobjekt.
svAN Exempel på när mål-, urvalsobjekt och observationsobjekt är av olika typ: målobjekt, urvalsobjekt och observationsobjekt är oftast desamma i en och samma statistiska undersökning, men behöver inte vara det. Exempelvis kan statistiken beskriva skolklasser (målobjekt) efter att skolor (urvalsobjekt) valts ur urvalsramen och eleverna (observationsobjekt) på de utvalda skolorna har undersökts.
svRETE intresseobjekt, observationsobjekt, urvalsobjekt
enTE target unit
enSYTE unit of interest

svTE objekt
svDF enstaka urskiljbara individer, verksamheter, föremål, företeelser eller enstaka urskiljbara grupper av dessa
svRETE bortfallsobjekt, intresseobjekt, målobjekt, observationsobjekt, svarande, urvalsobjekt
svEX En individ kan till exempel vara en elev, en inkomsttagare, en husägare eller en jordbrukare. En grupp av individer kan till exempel vara ett hushåll bestående av familjemedlemmar eller en skolklass bestående av elever. En verksamhet kan vara ett arbetsställe, ett företag eller en sysselsättning. Ett föremål kan vara en bostad, en handelsvara eller en åker. En företeelse kan vara av typen händelse eller förlopp. Exempel på händelser är en trafikolycka och en ekonomisk transaktion. Ett förlopp är till skillnad från en händelse utsträckt i tiden, exempel på förlopp är en anställning och ett äktenskap.
   Olika typer av objekt: intresseobjekt, målobjekt, urvalsobjekt, observationsobjekt, svarande och bortfallsobjekt.
enTE unit

svTE observationsobjekt
svDF objekt som uppgifter samlas in om i en statistisk undersökning
svEX Typen av observationsobjekt varierar från undersökning till undersökning. Exempelvis kan observationsobjekten i en undersökning vara personer, i en annan undersökning företag och i en tredje aktieinnehav.
svRETE intresseobjekt, målobjekt, urvalsobjekt
svAN Exempel på när observationsobjekt och uppgiftskälla sammanfaller: i många statistiska undersökningar sammanfaller observationsobjekt och uppgiftskälla, det vill säga uppgifter samlas in om samma objekt som uppgifterna fås från. Ett vanligt exempelvis är när uppgifter samlas in om utvalda personer från personerna själva.
   Exempel på när observationsobjekt och uppgiftskälla inte sammanfaller: företag (uppgiftskälla) kan vara det objekt som uppgifterna samlas in från och arbetsställen (observationsobjekt) det objekt som uppgifterna avser. Exempelvis kan företag frågas om hur många anställda det finns på företagets arbetsställen.
   Exempel på när observationsobjekt och målobjekt inte sammanfaller: i undersökningen Kortperiodisk lönesummestatistik (LSUM) samlas uppgifter in om anställningar från kontrolluppgifter som arbetsgivare lämnar till Skatteverket. Anställningar är observationsobjekt medan personer, arbetsställen och företag är målobjekt.
    Exempel på när observationsobjekt, målobjekt och urvalsobjekt inte sammanfaller: målobjekt, urvalsobjekt och observationsobjekt är oftast desamma i en och samma statistiska undersökning, men behöver inte vara det. Exempelvis kan statistiken beskriva skolklasser (målobjekt) efter att skolor (urvalsobjekt) valts ur urvalsramen och eleverna (observations-objekt) på de utvalda skolorna har undersökts.
enTE observation unit
enSYTE observed unit
enSYTE unit of observation

svTE partiellt bortfall
svDF saknad uppgift för en svarande
svRETE svarande

svTE redovisningsgrupp
svDF delmängd av målpopulation
svEX Hushållstypen Ensamstående med barn är en av redovisningsgrupperna i undersökningen Hushållens ekonomi (HEK). Redovisningsgruppen beskrivs med en genomsnittlig löneinkomst på 146 800 kr för år 2011.
enTE domain

svTE registerundersökning
svDF statistisk undersökning i vilken befintliga administrativa registeruppgifter används och ingen egen insamling av uppgifter görs
svAN Om ramen innehåller alla användbara uppgifter, som behövs i en statistisk undersökning, behöver inte uppgifter samlas in genom exempelvis frågeformulär eller telefonintervju. Exempel på register med administrativa data är Skatteverkets folkbokföringsregister och fastighetstaxeringsregister.
enTE register survey
enSYTE register-based survey

svTE population
svDF hela samlingen av objekt
svEX Företag med verksamhet i Sverige 2013 och Företag med minst 5 års verksamhet i Sverige och minst 50 anställda 2013.
svAN Olika typer av populationer: intressepopulation, urvalspopulation, svarande och bortfall. Ett och samma objekt kan ingå i flera av dessa typer av populationer under den statistiska undersökningens gång.
enTE population

svTE sannolikhetsurval
svDF urvalsundersökning där varje objekt har en känd sannolikhet större än noll att komma med i undersökningen
svEX I ett sannolikhetsurval ska varje objekt ha en sannolikhet större än 0 (noll) att komma med i undersökningen, dvs objektet har en chans att komma med. Den högsta urvalssannolikheten ett objekt kan ha är 1, dvs objektet kommer säkert med. Fördelen med sannolikhetsurval är att vedertagen statistisk metodik kan tillämpas för att dra slutsatser om hela målpopulationen och inte bara om urvalet.
svAN Fördelar med sannolikhetsurval: i ett sannolikhetsurval är urvalssannolikheten för varje objekt känd. Fördelar med att urvalssannolikheterna är kända är att det genom vedertagen statistisk metodik går att redovisa statistik för hela målpopulationen och det går också att beräkna mått på hur tillförlitliga de är.
enTE probability sampling

svTE statistisk undersökning
svUPTE direktinsamlande undersökning
svUPTE registerundersökning
svUPTE sekundär undersökning
svDF undersökning av enstaka objekts mätbara egenskaper som sammanställs till sifferresultat vilka beskriver egenskaper för hela samlingen av objekt och delmängder av objekt
svAN En statistisk undersökning kan genomföras på flera olika sätt. Exempelvis genom direktinsamlande undersökningar, registerundersökningar och s.k. sekundära undersökningar.
   I direktinsamlande undersökningar genomförs egen datainsamling med hjälp av t.ex. frågeformulär, telefon- eller besöksintervju.
   I registerundersökningar används befintliga administrativa register och ingen egen datainsamling genomförs.
   I sekundära undersökningar baseras resultaten helt och hållet på andra undersökningars uppgifter (t.ex. Nationalräkenskaperna (NR) som samlar in uppgifter från ett flertal andra undersökningar).
enTE survey
enSYTE statistical survey

svTE svarande
svDF observationsobjekt för vilket användbara uppgifter har kunnat samlas in, även om  uppgifterna innebär att objektet identifieras som övertäckningsobjekt
svAN Specialfall: termen ”svarande” används i både individ- och företagsundersökningar där uppgifter samlas in från personer. En undersökning där uppgifter samlas in på annat sätt än från personer är t.ex. konsumentprisindex (KPI) i vilken priser läses av i en butik, där använder man istället för termen svarande, termen observerat produkterbjudande.
enTE respondent

svTE totalundersökning
svUPTE registerundersökning
svUPTE census
svUPTE censusmätning
svDF statistisk undersökning där alla objekten som beskrivs i statistiken undersöks
svEX Förhållandet mellan total- och registerundersökning
svAN Vid totalundersökning består ramen ofta av ett register och innehåller ibland alla, de för undersökningen intressanta, uppgifterna. Detta gör att uppgifter om objekten inte behöver samlas in med hjälp av exempelvis pappersblankett eller telefonintervju. Uppgifterna finns redan i registret. Denna typ av undersökning kallas registerundersökning.
   I övriga fall då totalundersökningen inte är en registerundersökning, dvs. ramen innehåller inte alla, de för undersökningen intressanta, uppgifterna. Då behöver uppgifter om objekten samlas in på annat håll.
   Av namnet totalundersökning att döma kan man tro att uppgifter erhålls för samtliga objekt som ska undersökas. Ansträngningar görs naturligtvis för att samla in uppgifter för samtliga objekt, men i praktiken är det sällan det lyckas. Misslyckanden kan bero på att urvalsramen som används i undersökningen kan ha brister i form av att objekt saknas (undertäckning) eller att det saknas uppgifter för att kunna nå objekten som ska undersökas. Det kan också vara så att det inte kan samlas in fullständiga uppgifter för vissa av objekten (bortfall).
   Förhållandet mellan totalundersökning och census: synonymerna census och censusmätning kan användas för alla typer av totalundersökningar, men används oftast snävare för folkräkning.
svRETE urvalsundersökning
enTE census

svTE uppgiftskälla
svUPTE uppgiftslämnare
svUPTE intervjuperson
svUPTE kontaktperson
svDF källa som uppgifter samlas in från i en statistisk undersökning
svEX Många gånger är uppgiftskällan en person, organisation eller företag, men den kan också vara ett register, en databas eller liknande.
svAN I en och samma statistiska undersökning kan det finnas fler än en uppgiftskälla, t.ex. förekommer det att uppgifter samlas in dels från observationsobjekten själva och dels från ett administrativt register.
   Exempel på när uppgiftskälla och observationsobjekt sammanfaller: i många statistiska undersökningar sammanfaller uppgiftskälla och observationsobjekt, dvs uppgifter samlas in från samma objekt som uppgifterna är om.
   Användning av termerna uppgiftslämnare, intervjuperson och kontaktperson: när uppgifter samlas in om utvalda personer från personerna själva används hellre termen uppgiftslämnare eller intervjuperson. När uppgiftskällan är ett företag eller en organisation och en person är utpekad att ansvara för att uppgifter lämnas, används hellre termen kontaktperson.
   Exempel på när uppgiftskälla och observationsobjekt inte sammanfaller: företag (uppgiftskälla) kan vara det objekt som uppgifterna samlas in från och arbetsställen (observationsobjekt) det objekt som uppgifterna avser. I det fallet är företagen uppgiftskälla och arbetsställena observationsobjekt, t.ex. frågas företag om hur många anställda det finns på företagets arbetsställe.
   Specialfall: termen ”uppgiftskälla” används generellt. Om uppgiftskällan är en person kan den mera precisa termen uppgiftslämnare användas. Om personen intervjuas i telefon eller via besök kan den mera precisa termen intervjuperson användas.
enTE source of data

svTE urval
svDF hela samlingen av urvalsobjekt
svEX I Partisympatiundersökningen (PSU) väljs cirka 9 000 röstberättigade personer ut i ett urval för att besvara frågan om vad de röstat på. Genom att endast undersöka dessa 9 000 personer är det möjligt att med hjälp av statistisk metodik beräkna hur hela den röstberättigade befolkningen röstar.
svAN En fördel med att undersöka ett urval är att kostnaderna blir lägre än om hela populationen undersöks. Ytterligare fördelar är att undersökningen går snabbare att genomföra och färre uppgiftslämnare behöver lämna uppgifter än om alla objekt valts ut.
   Exempel på olika typer av urvalsmetoder: urval görs antingen med sannolikhetsurval, exempelvis obundet slumpmässigt urval (OSU), stratifierat urval och systematiskt urval eller icke-sannolikhetsurval.
   I en totalundersökning ska alla objekt ingå i urvalet.
   Termen urval kan användas även vid totalundersökning trots att inte ett urval i egentlig mening görs. I en totalundersökning har alla objekt sannolikheten 1 (en hundraprocentig chans) att komma med i undersökningen.
enTE sample

svTE urvalsobjekt
svDF ramobjekt som väljs ur urvalsramen för att ingå i en statistisk undersökning
svAN Exempel på när mål-, urvals- och observationsobjekt sammanfaller: urvalsobjekt väljs ofta ut i syftet att de ska undersökas; då är urvals- och observationsobjekt desamma. Ett exempel på detta är när elever (målobjekt) beskrivs i statistiken efter att elever (urvalsobjekt) valts ur urvalsramen och samma elever (observationsobjekt) undersöks om sina betyg.
   Exempel på när mål-, urvalsobjekt och observationsobjekt inte sammanfaller: målobjekt, urvalsobjekt och observationsobjekt är oftast desamma i en och samma statistiska undersökning, men behöver inte vara det. Exempelvis kan statistiken beskriva skolklasser (målobjekt) efter att skolor (urvalsobjekt) valts ur urvalsramen och eleverna (observationsobjekt) på de utvalda skolorna har undersökts.
   Specialfall (i totalundersökning): i en statistisk undersökning där samtliga objekt väljs ur en population, en s.k. totalundersökning, är det ovanligt att termen urvalsobjekt används eftersom inget urval i egentlig mening görs, utan alla väljs. Då används istället någon av termerna objekt eller ramobjekt.
svRETE intresseobjekt, målobjekt, observationsobjekt
enTE sampling unit

svTE urvalsram
svSYTE ram
svUPTE registerundersökning
svDF sammanställning av information om alla de objekt som ska vara möjliga att välja för att ingå i en statistisk undersökning
svRETE statistisk undersökning
svAN Sammanställningen ska också innehålla information om hur uppgiftskällorna kan nås eller innehålla samtliga nödvändiga uppgifter för undersökningen.
   En urvalsram är oftast en förteckning, men kan t.ex. vara en karta.
   Ramen kan förutom lokaliseringsuppgifter innehålla vissa, för undersökningen intressanta, uppgifter som gör att en datainsamling inte behövs. Denna typ av undersökning kallas registerundersökning. I övriga fall då ramen inte innehåller alla, de för undersökningen intressanta uppgifterna, behöver vart och ett av de utvalda objekten kontaktas och undersökas.
   Ramen kan också innehålla information om ramobjekten, som gör att det går att effektivisera urvalsdragningen, dvs. välja objekt på ett sätt som förbättrar statistikens kvalitet (genom stratifiering och allokering).
   Vanligt för totalundersökningar är att termen ram inte används eftersom det i egentlig mening inte görs något urval eftersom alla objekt väljs. Termen ram används som kortform för urvalsram även i urvalsundersökningar.
enTE sampling frame
enSYTE frame
enSYTE statistical selection frame
enSYTE selection frame

svTE urvalsundersökning
svUPTE urvalsosäkerhet
svDF statistisk undersökning i vilken endast en del av objekten som beskrivs i statistiken undersöks
svEX I Partisympatiundersökningen (PSU) väljs cirka 9 000 röstberättigade personer ut i ett sannolikhetsurval för att besvara frågan om vad de röstat på. Genom att undersöka dessa 9 000 personer är det pga. sannolikhetsurval möjligt med statistisk metodik att beräkna hur hela den röstberättigade befolkningen röstat. Trots att alla röstberättigade inte tillfrågas ger beräkningarna statistikuppgifter av hög kvalitet.
   En fördel med att undersöka ett urval är att kostnaderna blir lägre än om hela populationen undersöks. Ytterligare fördelar är att undersökningen går snabbare att genomföra och inte lika många uppgiftslämnare behöver lämna uppgifter.
   I en urvalsundersökning finns den uppenbara risken att statistiken blir mer osäker än i en totalundersökning, beroende på att inte alla objekt undersöks. Den typen av osäkerhet kallas urvalsosäkerhet. Med bra statistiska metoder kan urvalsosäkerheten minimeras vid sannolikhetsurval.
   I en totalundersökning ska alla objekt vara med i urvalet. Termen ”urval” är möjlig att använda även vid totalundersökning trots att inte ett urval i egentlig mening görs. I en totalundersökning har alla objekt sannolikheten 1 (en hundraprocentig chans) att komma med i undersökningen.
svRETE totalundersökning
enTE sample survey
